Drama/Klassiker

Här pågår diskussionen om kanon och teaterkonsten...

Apokalypsens spöken vandrar genom en värld av utrivna ögon

Pjäsen Dom blinda av Astrid Saalbach, som under våren spelats på Göteborgs Stadsteater, är en text med många tolkningsnivåer - både en rafflande thriller och en metafor över människan som utkastad i universum. Vi bad filosofen, författaren och psykoanalytikern Peter Jansson att läsa pjäsen och ge sin bild av händelserna på callcentret, där Rune en dag börjar som IT-tekniker. Jansson finner en starkt civilisationskritisk text med rötter tillbaka till antiken.

Bertolt Brecht i Danmark - förkrigsåren i dansk exil.

Bertolt Brecht lämnade Tyskland efter nazisternas maktövertagande 1933. Efter kortare tider i Österrike och Schweiz landade han och Helen Weigel i Danmark och fick bo hos en dansk författare – Karin Michaelis på ön Thurö utanför Svendborg på ön Fyn. Där bodde de i fem år innan flytten till Sverige 1939 och året därpå till Finland. I sin finska exil skrev han bland annat ”Puntila och hans dräng Matti” tillsammans med Hella Wuolijoki, som i höst går upp på Göteborgs Stadsteater i regi av Pontus Stenshäll. I denna text berättar Holger Teschke om Brechts danska tid. Det är en smal stig mellan långsamhet och omväxling på den idylliska danska ön och ger lite perspektiv på författarens exiltillvaro. Texten har tidigare publicerats i Theater der Zeit. Red. Björn Sandmark

Den tömda spelplatsen

När säsongen går mot sitt våravslut i vad som måste sägas vara ett riktigt hundår till spelår, vänder Teaterrummet blickarna mot nya formuleringar kring det som på institutionssvenska brukar kallas kärnverksamheten.

Den tömda spelplatsen är en nyskriven essä av Clas Zilliacus, professor emeritus i litteraturvetenskap vid Åbo Akademi. Han skriver här om teaterkonstens gränser, dess egenart och om att vänta. Texten har tidigare varit publicerad i Hufvudstabladet, men vi är mycket glada att nu kunna presentera den här i Teaterrummet. Något att grunna över medan vi väntar. /redaktionen

Efter honom

En klassiker

Teaterrummet presenterar ett klassiskt drama. I rollerna Albertsson och Jubeldorff, två män i likadana rockar. Samt Kyparen förstås!

En värld utan kvinnor

Lockande rubrik - särskilt på internationella kvinnodagen. Eller? Inte? Nej, det är det förhoppningsvis inte många som skriver under på. När det idag ska talas lite extra mycket om kvinnor, internationell solidaritet och om feminismen. Ska vi då också tala om de sammanhang i vilka rubriken ovan skulle kunna lanseras - ja, till och med bli en succé? Ja, det tyckte Simone de Beauvoir i egenskap av dramatiker, när hon under andra världskriget skrev sin första och enda pjäs. I poeten och litteraturkritikern Helena Lies essä får vi veta mer om den: Les bouches inutiles - De onödiga munnarna. Den publicerades 1945 och sattes året som följde upp på en teater i Paris. Tre år senare,1949, gavs Beauvoirs epokgörande feministiska verk Det andra könet ut. /red.

Författarens födelsedag – Lars Norén på Stadsteatern 1983

Litteraturkritikern och författaren Mikael van Reis är en av landets främsta kännare av Lars Noréns litteratur och dramatik. Han disputerade 1997 med avhandlingen ”Det slutna rummet. Sex kapitel om Lars Noréns författarskap 1963 – 1983.”

Han såg ”Natten är dagens mor” på Göteborgs Stadsteater fyra gånger 1983 och den gjorde ett outplånligt intryck, vilket blir tydligt inte minst i denna text vi bad Mikael skriva.

Jag var M. Den inbillade Molière

Den franske dramatikern Molière arbetade med två perspektiv i sina komedier. Det ena var att sätta fram människan och mänskliga egenskaper i all sin prakt och skröplighet. Det andra perspektivet var att hänga upp sina berättelser på då levande personer och driva med sin samtid. I Hilda Hellwigs uppsättning "Lärda Kvinnor" har hon arbetat nära översättaren Ulf Peter Hallberg, som också bearbetat och moderniserat handlingen för att uppfylla det andra Molière-kriteriet. Teaterrummet bad Ulf Peter Hallberg reflektera över översättarens uppgift, den historiska texten och den starka aktualiteten i "Lärda kvinnor" mot bakgrund av de senaste två årens händelser som skakat om det stockholmska kulturlivet. /Red.

Kniv och penna – David versus Marat

”Jean Paul Marat förföljd och mördad så som det framställs av patienterna på hospitalet Charenton under ledning av herr de Sade” av Peter Weiss måste vara en av de längre titlarna på en teaterpjäs. Dess betydelse i teaterhistorien har också långa förgreningar även in i det svenska teaterlivet. Den svenska premiären kom på Dramaten ett år efter uruppförandet i Berlin 1964.

På ett sätt har denna betydelse också förstärkts av en oljemålning av Jacques-Louis David som heter ”Marats död”, där Marat hänger med högerarmen ut ur ett badkar och ett brev i vänsterhanden. Mikael van Reis driver här tesen att konstverket och inte minst själva badkaret kommit att betyda mycket även för pjäsen och olika iscensättningar, men också senare funnits med som ett motiv hos andra dramatiker, inte minst hos Lars Norén.

Texten publicerades i en kortare version för Tidskriften Dixikon 2018 och ingår i Mikael van Reis kommande essäsamling ”Den röda fläcken – essäer om litteratur, bildkonst och andra gömställen” som kommer ut på Daidalos under 2022.

/Björn Sandmark, redaktionen

När det inre yttras

Björn Sandmark har läst den franske 1800-talsförfattaren Éduoard Dujardins Lagrarna är skurna, ett relationsdrama i teatermiljö. Dujardin var först inom romankonsten att använda den inre monologen som ett stilistiskt verktyg. Men hur kommer det sig att det som stör en läsupplevelse – avbruten syntax och avsaknad av skiljetecken – kan omvandlas till total omedelbarhet när en skådespelare låter samma text ljuda genom sin kropp?

Trettio års teater – Lars Ring om Pontus Stenshälls konstnärskap

Lars Ring är teaterkritiker på Svenska Dagbladet och har följt Pontus Stenshälls konstnärskap sedan början av 90-talet från starten i Karlskrona till Folkteatern i Gävleborg, moment:teater i Gubbängen och nu senast Göteborgs Stadsteater. I denna text belyser han Stenshälls estetik och konstnärliga arbete. För oss på Göteborgs Stadsteater blir det även är ett slags bokslut för Stenshälls åtta år som teaterns konstnärliga ledare.

/Redaktionen

Vägen till sonetterna

Eva Ström behöver kanske ingen närmare presentation? En av landets främsta författare, poeter, kritiker och översättare. Hon har publicerat ett trettiotal böcker och prisats med bland annat Nordiska rådets litteraturpris, Tegnér-priset, Erik Lindegren-priset och en lång rad andra litterära utmärkelser. Hennes översättningar av William Shakespeares sonetter 2010 var en viktig händelse i Shakespeare-receptionen i Sverige. Sven Christer Swahns översättningar från 1981 har präglat förståelsen av Shakespeares poetiska diktning och Eva Ström tar vid trettio år senare och ger texterna nya dimensioner, djup och skärpa. I Stadsteaterns serie ”Blandat bandat” har skådespelare ur ensemblen, med Johan Gry i spetsen, läst tolkningar av sonetterna av både Sven Christer Swahn och Eva Ström. I denna text berättar Eva om glädjeämnen och svårigheter i arbetet med att översätta Shakespeare fyra hundra år senare. Att översätta är i någon mening att läsa på riktigt. Aldrig kommer man texten närmare än så. (Om inte skådespelarna vill ha ett ord med i laget förstås, vad gäller vilken uttolkare som i sitt arbete kommer närmaste texten... vi rör oss ju trots allt i Teaterrummet! ) Trevlig midsommarläsning önskar vi! Björn Sandmark/ red.