Livet som teater

Erving Goffman såg teater som en metafor för hur vi agerar i offentligheten. Händelser som kan antas för vardagliga såg han som regisserade och agerade. 1959 skrev han boken Jaget och Maskerna: En studie i vardagslivets dramatik, i vilken han använde sig av teatervärldens begrepp för att förklara hur vi människor handlar och tänker i det sociala livet.

Goffman skriver om personen som en aktör som uppträder på en scen, när den agerar i sitt vardagsliv. Scenen observeras av publiken, och när uppträdandet är avklarat drar sig aktören tillbaka för att förbereda för nästa framträdande. Goffman introducerade begreppet ”intrycksstyrning”. Med begreppet syftade han på att en aktör styr vilket intryck hen vill att publiken ska få av rollen som spelas. Detta styrande av intryck görs för att framstå på ett passande sätt. Det rätta sättet för just den situationen, den publiken och den rollen som önskas spelas. Goffman menade även att en aktör inte bara har en enda roll att välja på, utan flera, och anpassar rollvalet efter situationen. Goffman visar att vi har många olika roller i våra liv och alla är en del av vårt ”jag”. Vi kan inte ställa oss utanför vårt sociala sammanhang, utan vår identitet blir till i relation till andra.

GOFFMANS FEM UTGÅNGSPUNKTER
Goffman utgick ifrån fem begrepp när han resonerade kring hur vi agerar i olika situationer.

Inramningen
Den fysiska miljön. Vad händer i rummet?

Rollen
Vilka förväntningar det finns på rollen jag intar och klarar jag av den?

Publiken
Hur reagerar de som lyssnar på mig? Positiv eller negativ respons?

Team
Finns det aktörer runt mig som stödjer mig i min roll och hur vi gemensamt
framställer oss?

Fasaden
Är jag den jag vill vara i denna situation? Ger jag rätt signaler?

FRÅGOR
Är Goffmans fem utgångspunkter användbara?
Spelar de en viktig roll i vårt agerande?
Hur viktigt är första intrycket? Varför?
Är hela livet en teater? Är vi alla aktörer?