Science fiction, HP Lovecraft och ungas intresse för en alternativ framtid

Anders Olsson jobbar som bibliotekarie på ungdomsavdelning Dynamo på Göteborgs stadsbibliotek. Han spårar sitt intresse för science fiction, fantasy och skräck till när han som tonåring började läsa Stephen King. Anders läser väldigt mycket, och har insett att han aldrig är mer än fem meter från en bok, varken hemma eller på jobbet.

Vad är din relation till HP Lovecraft?
Det tog lång tid innan jag läste Lovecraft, men han fanns med hela tiden som spår i andras böcker, serier, spel och konst. Nu läser jag honom gärna, då jag är förtjust i hans språk. Hans böcker brukar stå på skräckhyllan på biblioteket, trots att det han skrev egentligen är science fiction, eller rättare sagt en blandning av båda. Om en vill ha en genrebenämning så hamnar kosmisk fasa närmast.
Läsare av Lovecraft måste på olika sätt förhålla sig till personen Lovecraft. Det finns en hel del problem både i hans verk och hans person. Det har att göra med hur tiden han levde i var, hur han själv levde och hur han var som person.
Det är svårt att gå in på djupet, men när jag läser hans böcker blir det tydligt för mig vad han tyckte och hur hans världsbild var. Det finns också en uppsjö av moderna författare som skrivit böcker i Lovecrafts anda och inom hans världar, som problematiserar detta på olika sätt.
Med det sagt så är att läsa Lovecraft för mig som att äta en pralin. Det är gott och mastigt, men jag blir mätt ganska snart och av den anledningen så läser jag lite i taget inemellan andra böcker.

Hur ser du på den samtida science fiction litteraturen och dess roll i vårt samhälle?
Science fiction har alltid varit spejaren som både handlar om samtiden och skådar in i framtiden. Jag tänker att det inte är en slump att dystopier varit populära länge, och främst bland ungdomar. På femtiotalet handlade mycket science fiction om äventyr i rymden. På sextiotalet blev den experimentell och skådade ofta inåt i våra egna psykedeliska världar. Framåt 70-talet skrevs också mycket feministisk science fiction som ifrågasatte sociala hierarkier och patriarkala strukturer.
Någon sa att science fiction låter oss utkämpa våra moraliska strider på förhand, vilket jag tycker låter rätt. Det är en what if-litteratur som ställer frågan ”om den här tekniska grejen fanns - vad skulle det innebära?” eller ”om vi ordnar samhället på det här sättet - vad skulle konsekvenserna bli?” Utifrån den logiken handlar mycket samtida science fiction om kvantfysik, svarta hål, resor över gigantiska avstånd, och resor till Mars. Det är också vanligt att gestalta förödande krig och postapokalyptiska scenrior.
Om science fiction-författaren är en kemist så har den många (fler än den som skriver realism vågar jag påstå) olika kemikalier att blanda och experimentera med. De gör det dessutom ofta både bra och genomtänkt. Mycket av det mest komplexa och idémässigt utmanande jag läst har varit just science fiction. Sen finns såklart mer actionbetonad science fiction, med laserpistoler och coola utomjordingar, och den är ju också kul.

Varför tror du att science fiction litteraturen är så populär?
Jag tror (eller vet) att många unga är nyfikna på framtiden. Det är ju trots allt den de ska leva i. En annan faktor är såklart alla de böcker och filmer som kommit under ganska många år nu och ofta har unga som målgrupp. Kanske har unga en tendens till att vara mer öppensinnade för det som avviker från verkligheten. Många av de vuxna science fiction-läsarna jag träffar säger att de började läsa genren som barn och att de aldrig slutat.
Jag tror att det som lockar mest är att få en annan värld med andra regler och miljöer uppmålad för sig. Om vi ser läsning som något lyxigt, där vi får uppleva sådant som vi aldrig annars kan eller vill uppleva, så träffar science fiction målet. Chansen är ändå ganska liten att någon av oss får resa genom ett svart hål till slutet av universum och träffa andra varelser som både liknar oss och samtidgt är helt annorlunda.

Anders science fiction boktips för barn och unga
Voya-böckerna av Peter Ekberg
Till Vial av Henrik Ståhl
Den sista människan av Lee Bacon

Frågor
Hur kan vi skilja på verk och person?
Är det lätt eller svårt?

Varför är du intresserad av att läsa om framtiden?
Vilken typ av science fiction lockar dig mest?