Galghumor hand i hand med djupaste förtvivlan

Mörker, dystopi och ond bråd död – när Nobelpristagaren Samuel Beckett skriver dramatik är det oftast med en dyster inramning. Men humorn finns alltid med på ett hörn.
– Vårt behov av att skratta är lika stort som vårt behov av att gråta, säger Ronnie Hallgren, som just nu regisserar Slutspel på Göteborgs Stadsteater.

Samuel Beckett är en av absurdismens främsta frontfigurer. Hans verk präglas av galghumor, tragikomik och en nattsvart syn på mänskligheten. Född i Dublin 1906 flyttade han sedan till Paris som 22-åring för att undervisa i engelska. Några år senare bestämde han sig för att bosätta sig i den franska huvudstaden permanent och vid sidan av undervisningen växlade han upp sitt skrivande.
Men precis när han etablerat sig som författare kom kriget. Samuel Beckett blev en del av den franska motståndsrörelsen under andra världskriget och tvingades fly Paris när hans motståndsgrupp avslöjades av nazistiska infiltratörer. Han kom att leva under falskt namn i den lilla byn Roussillion.

I väntan på Godot, ett av Becketts mest kända verk, fick sin urpremiär 1953. Två år senare började han skriva på Slutspel. Båda pjäserna är minst sagt avskalade i sin handling och lutar sig i första hand mot en tät dialog ett fåtal människor emellan. Under I väntan på Godot får publiken följa två människor stå och munhuggas på en väg i väntan på just Godot. Slutspel utspelar sig i ett avskilt utrymme där några människor försöker förhålla sig till tillvaron efter apokalypsen.
De båda uppsättningarna gjorde Samuel Beckett känd för en bred publik. De sattes upp världen över och 1969 belönades Beckett med författarvärldens finaste pris – Nobelpriset i litteratur.

För regissören Ronnie Hallgren är Samuel Beckett ingen ny bekantskap: det är fjärde gången han tar sig an Beckett, varav andra gången på Göteborgs Stadsteater.
– Förutom att jag gillar hans drastiska humor, så gillar jag hans kritik av människan: hur hon ödelägger sina egna livsbetingelser och sin egen miljö.

Slutspel skrevs med kriget i färskt minne och det nattsvarta tillstånd som handlingen utspelar sig i är starkt präglat av hur Beckett upplevde dåtiden: allt var sönderslaget – infrastrukturen, städerna, moralen, etiken och synen på människan i stort. Andra världskriget och det efterföljande kalla kriget väckte tankar och frågor om människans ursprung, om livet och om döden.
– Det är det Beckett skriver mycket om: vi startar krig, vi dödar och bedrar varandra, vi ljuger för oss själva. Det har inte blivit mindre aktuellt i dag, med en klimatkris som är på väg att förstöra det mänskliga livet på jorden. Där är människan sin egen värsta fiende, och det är det som är spännande med Beckett för han klär det i en förödande, galghumoristisk skrud som gör att man kan ta det till sig, säger Ronnie Hallgren.

På många sätt kan handlingen och skildringen av sakernas tillstånd i Slutspel alltså kopplas till vår tid, och vår tillvaro i dag.
– Publiken kommer definitivt att göra de associationerna – fast på olika sätt, så klart. Det beror på ens erfarenheter, vad man själv refererar till. Det är det som är så underbart med pjäsen, att den är så öppen för associationer, säger Ronnie Hallgren.

Slutspel har premiär på Studion den 13 mars. I rollerna: Johan Karlberg, Sven-Åke Gustavsson, Carina M Johansson och Johan Gry. Regi: Ronnie Hallgren.
Köp din biljett här >>