Melanie Mederlind regisserar sitt drömprojekt

När Pontus Stenshäll, Stadsteaterns konstnärlige ledare, frågade Melanie Mederlind vilket som var hennes drömprojekt, svarade hon spontant Trollflöjten.
– Det grundar sig i en kärlek till den klassiska musiken och att jag som barn dansade balett. Men också i att jag tidigare arbetat tillsammans med Tommy Jonsson med att arrangera om klassisk musik för skådespelare, säger Melanie.

Trollflöjten på Göteborgs Stadsteater skiljer sig på flera sätt från Mozarts ursprungsopera som hade premiär 1791. Dels när det gäller tolkningen av berättelsen, dels när det gäller det musikaliska arrangemanget. Handlingen utspelar sig i nutid och musiken har fått en ny estetik där olika sångtekniker möts.
– Vi har flyttat några scener, ändrat några roller, strukit lite och lagt till lite musik men bearbetningen är ändå varsamt gjord med respekt för essensen i operan, säger Melanie.

En hyllning till kärleken

Nattens Drottning är till exempel inte ond i Melanies version utan omgjord till en mer tragisk person som sörjer sin förlorade dotter. Men huvudbudskapet kvarstår: Kärlek förenar.
– Det är en hyllning till kärleken. Tamino och Paminas kärlek går som en röd tråd genom berättelsen och får motsatta krafter att försonas, säger Melanie och påpekar att det verkligen är Trollflöjten som publiken kommer att få se, om än i ny kostym.

Ny form för Göteborg Stadsteater

Hon poängterar att det varken blir opera, rockopera eller musikal. Den rätta etiketteringen är sångspel - en typ av musikteater, ett skådespel med talad dialog och musikinslag.
– Jag tror att det här är ett helt unikt projekt, lite av en ”once-in-a-life time-möjlighet”, säger Melanie.
Det är också första gången ett sångspel sätts upp på Göteborgs Stadsteater.

Vill utforska texten

Melanie är en textmänniska och hämtar inspiration via det litterära verket.
– När det gäller opera är det intressant att lyssna på vad de egentligen sjunger. Det kan ofta vara svårt att uppfatta, säger Melanie.
Hennes huvudingång i uppdraget – att ta sig an en opera som Trollflöjten är just denna – att utforska texten.

Moderniserat språk

Originalöversättningen av Trollflöjten är från 50-talet och Melanie har tillsammans med dramaturgen Sisela Lindblom moderniserat språket.
– För att inte kontrasten mellan tal och sång, som alltid är svårare att bearbeta, ska bli för stor, har vi bevarat ett litterärt språk. Det låter inte som på gatan men är ändå en form av neutral samtid.

Att handskas med patriarkatet

Trollflöjten är känd för att vara en kvinnofientlig opera där patriarkatet försvaras. Något Melanie inte har velat blunda för.
– I opera försöker man ofta släta över detta eftersom Sarastro ska vara ”den gode”. Nu låter vi Sarastro vara den han är och låter texten tala för sig själv. I vår version hamnar dock hans idéer i kontexten av en skilsmässa och en infekterad vårdnadstvist. En situation där man lätt gör och säger ogenomtänkta saker.

Symboliken med Frimurarna

I Mozarts ursprungsversion är också symboliken till det religiösa ordenssällskapet Frimurarna tydlig. I Melanies version är alla religiösa kopplingar borttagna. Sarastro är istället ledaren i ett hemligt förbund, där Melanie bland annat tagit inspiration av ”Manosfären” – en på riktigt existerande internetcommunity för män som tycker att jämställdhetssträvan gått för långt och förespråkar mer maskulina värderingar. Sarastro är i hennes version en erkänd kulturman och gallerist med en viss förkärlek för fallossymboler.

Text Maria Björn

Foto: Thomas Brun/Morgenbladet

Läs mer om Melanie Mederlinds bakgrund här.

Läs mer om Trollflöjten