Slutspel

Galghumorn går hand i hand med den djupaste förtvivlan i Becketts absurda drama om tidens obönhörliga gång.

I ett slutet rum i existensens utkant efter Katastrofen startar dagen som alltid: Clov klättrar upp till fönstret, tittar ut: ”Slut, det är slut, det måste vara nästan slut”. Hamm vaknar, ger order och frågar: ”Vi håller väl inte på och … och … betyder nånting?” Clov svarar: ”Betyder? Vi, betyda! Du är inte klok!”

Och de två benlösa åldringarna i sina soptunnor undrar: ”Måste vi gå igenom den här komedin varenda dag?”. Och ja, det måste de.

Ronnie Hallgren, vars uppsättning av Krapps sista band här på Göteborgs Stadsteater 2013 blev mycket hyllad, regisserar och dyker återigen djupt ner i Becketts värld.

Läs pressinformation om Slutspel.

Trots Becketts mörka vision av världen är Slutspel bitvis en rolig pjäs med en aldrig sinande kärlek till humoresken och parodin. Det ska vi ta vara på.

Foto Ines Sebalj