Teatern är en av de få platser där vi tillsammans som individer upplever något som bara händer här och nu och aldrig mer. Det finns varken pausknapp eller möjlighet att spola tillbaka, hoppa framåt eller exakt återskapa ögonblick. Teatern är en plats där vi kan möta andras historier och kanske även få syn på oss själva där vi minst anade det. I mötet med det okända, tillsammans med andra, kan vi växa som människor.
Ordet teater kommer från grekiskans the’atron, ett ord som till en början betecknade åskådarplatserna eller publiken. Ordet the’atron kommer i sin tur från ordet thea’omai som betyder betrakta. Idag är ordet främst sammankopplat med talteater.
Teater har använts till allt från att proklamera religion till att utforska skörheten i att vara människa i relation till andra. Som form har teatern tusentals år på nacken och är ett sätt att samtala om vår existens och tiden vi befinner oss i. Än idag spelas dramer som skrevs under antikens Grekland. Pjäser vid namn Antigone eller Medea tolkas utifrån den plats och tid skådespelet nu utspelas i. Nya berättelser skrivs, dramatik formade av och för vårt absoluta här och nu.
Idag finns få rum som det som scenkonstupplevelsen skapar. Ett rum där du tillsammans med andra under en begränsad tid upplever något som inte går att återskapa, pausa eller reproducera. En händelse där du som publik spelar en avgörande roll, där en föreställning tar form i energi och känsla inte bara utifrån hur skådespelarna rör sig, hur ljuset ger känsla och fokus eller hur scenografin ramar in verket. Upplevelsen blir till i samspelet mellan scen och salong, hur fokus tas och ges i rummet. Konsten är det som uppstår i mötet mellan scen och salong, mellan publiken och skådespelarna. Scenkonstverket är för dig i publiken en möjlig reflektionsyta, en spegel du studsar dig själv emot. Din upplevelser baseras på dina erfarenheter, ditt tycke och smak, med andra ord är en konstupplevelse alltid subjektiv.
Att skapa ett scenkonstverk, en produktion, på en institutionsteater som Backa Teater är i mångt och mycket som ett grupparbete där flertalet olika funktioner, specialister inom sitt fält, skapar verket utifrån en konstnärlig idé. Varje detalj, från affisch till hur starkt ljuset lyser på scenen, är testad, diskuterad och bestämd. Den finns där av en anledning.
Lecture performance eller föreläsningsföreställning är en form av scenkonstföreställning som blandar vetenskap och konst. Det är en form av föreläsning som spränger gränserna för vad akademiska föreläsningar och använder scenkonstens performativa möjligheter att vända och vrida på begrepp, sanning, känslor.
Formen är gammal, redan på 1700-talet användes Lecture performance inom naturvetenskapen. Men vår tids föreläsningsföreställningar tar avstamp i 1960-talets experimenterande i gränslandet mellan akademin och konsten.
Till skillnad från exempelvis TED-talks öppnar Lecture Performances för större tolkningsmöjligheter, där publiken utmanas med hjälp av scenkonstens möjlighet till performativitet, poesi och interaktion.
