I lärarhandledningen till 1984 ger vi frågeställningar, ingångar och övningar i att fördjupa scenkonstupplevelsen och prata vidare om de ämnen som föreställningen berör.
Den dystopiska värld George Orwell beskrev skrevs med viljan att varna för det totalitära samhället, baserat på hans egna erfarenheter av bland annat kolonial övermakt, spanska inbördeskriget, Moskvaprocesserna, De långa knivarnas natt och andra världskriget. Hans fascination för språket och dess utarmning i form av Nyspråket i 1984 delar han med dem som, samtida med honom, såg det ske i realtid. Bland dessa bör nämnas filologen Victor Klemperer, som parallellt med nazisternas maktövertagande skrev sitt kända verk LTI: Lingua Tertii Imperii, om hur språket och dess innebörd förändras och i sin tur förändrar tankarna, inte bara hos de invånare i Tyskland som ville utrota hela hans existens utan även hos honom själv och synen på sig själv som född jude.
Idag följer vi världen i realtid via modern teknik mer och mer avancerad när det kommer till att förställa verkliga skeenden. Gränsen mellan fiktion och verklighet suddas ut, det handlar inte längre om vem som dikterar historien, i realtid ifrågasätts upplevelsen av nuet. Det du ser är inte sant, oavsett om det är det eller inte. Uppror sker från Minneapolis gator till Teheran. Bomber faller, vapen laddas och språket förändras. Kepsar med trycket Make Orwell Fiction Again säljs som aldrig förr, bland annat via e-handelsjätten Amazon, ett företag som under lång tid kritiserats för att bedriva en verksamhet vars regler liknas vid modernt slaveri, med ohumana och regelvidriga anställningsvillkor som krav på oemotsagd lydnad och klockade toalettbesök.
Genom fiktionens raster kan vi syna verkligheten.
1984 är en fiktion, den skrevs som en varning.
I lärarhandledningen till 1984 ger vi frågeställningar, ingångar och övningar i att fördjupa scenkonstupplevelsen.
Samtala om en scenkonstupplevelse i grupp.
Att prata scenkonst
