I lärarhandledningen till Oxytocin ger vi olika ingångar till föreställningen. Att för- eller efter-arbeta en scenkonstupplevelse är ingen nödvändighet, upplevelsen av scenkonstverket är det som är centralt, men genom att samtala om upplevelsen och krockas med dess filosofiska spörsmål kan upplevelsen i sig växa och bli större.
Oxytocin är en vardagsnära pjäs om att vara människa av kött och blod. Med inspiration från intervjuer med människor i olika åldrar skildras erfarenheter av, och relationen till, kroppen och dess förändring. Om pubertet, sex och åldrande. Om att vara rädd samtidigt som man längtar och att känna nyfikenhet i samma ögonblick som man äcklas.
Låt föreställningen öppna upp för det samtal där våra olikheter får möjlighet att mötas i det som just nu är. I mötet med ett konstverk och i mötet med oss själva.
Fördjupad lärarhandledning för utskrift. (PDF-dokument, 1,7 MB)
Skuggspel och handdockor, marionetter och stavdockor.
Fördjupning
Att samtala om en scenkonstupplevelse i grupp. Hur fördjupar vi upplevelsen tillsammans?
Att prata scenkonst
Vi ställde tre snabba till Jenny Bjärkstedt, dockmakaren bakom Oxytocin.
Fördjupning
Frågeställningar och övningar kring teman i Oxytocin.
Diskutera