"Far hans var suput och mor hans en skata" Peer slåss och smiter från allt ansvar. Han ljuger av samma anledning som Jeppe super: Världen är för trång. Varför blir Peer aldrig vuxen? Börjar jobba, gifter sig och skaffar barn? Och varför stannar han inte hos Solveig? Älskar han henne inte? Kan han inte älska? Peer är pojken som inte vill bli vuxen. Men i sagan får hjälten alltid en extra chans - och då gäller det att han tar den. Då kan slutet på sagan också bli början på en ny...
Trettio år före Freuds psykoanalytiska kartläggning av det mänskliga psyket skriver Ibsen Peer Gynt och skapar en av de allra viktigaste arketyperna bland moderna mansbilder - flyktmänniskan.
Sagan om Peer Gynt är lätt att känna igen sig i. "Alla känner sig släkt med Peer", säger Aslak smed med en viss stolthet. I dag är vi kanske inte lika smickrade av att stå en Peer Gynt nära.
Av Henrik Ibsen Översättning Lars Forssell Bearbetning Lena Fridell, Ragnar Lyth Regi Ragnar Lyth Scenografi och kostym Lena Selander Musik Stefan Abelsson, Anders Blad, Daniel Ekborg, Mats Nahlin, Ingmar Nilsson, Bo Stenholm Skådespelare Sven-Åke Gustavsson, Maria Hedborg, Henric Holmberg, Rolf Holmgren, Anna Kristina Kallin, Laurence Plumridge, Lars Väringer, Mattias Andersson, Caroline Andréason, Jacob Ericksson, Sanna Hultman, Gunilla Johansson Gyllenspetz, Lars Melin, Alexandra Zetterberg
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad!
