En viktig del i det konstnärliga uttrycket i en teateruppsättning är det som kallas mask. På teaterns mask- och perukavdelning arbetar Ingela Collin och hennes kollegor med maskdesign. Genom bland annat smink, frisering och peruker ger de pjäsens karaktärer sitt rätta utseende.
Det är premiärdags för Herr Puntila och hans dräng Matti och redan för lite mer än ett halvår sedan började Ingela planera.
– Då läste jag manus och bollade idéer med regissören, som i det här fallet är Pontus Stenshäll, berättar Ingela.
I ”Puntila” handlar det om kontraster, ett ”bryt” mellan naturalism och teatermaskering.
– Jag har inspirerats av kantigheten i den polska modernistiska konstnären Tamara de Lempickas målningar och av 1920-talets stumfilm med sina runda former och sotade ögon.
Typ före karaktär
I den här uppsättningen används ett och samma grunduttryck när det gäller mask. När skådespelarna byter karaktärer markeras det genom till exempel en ny peruk och glasögon.
– I mitt arbete skapar jag alltid en bild av rollfigurerna med hjälp av manus, och bygger en värld runt dem. Hur de är och vad de har varit med om är sådant som påverkar hur de ska se ut på scen.
I Herr Puntila och hans dräng Matti går emellertid berättelsen inte på djupet när det gäller karaktärerna.
– Därför har jag mer utgått från arketyper. Dels för att personerna är tämligen ytligt tecknade, dels för att göra det tydligt att här går typ före karaktär.
Färgglad scenografi en utmaning
Uppsättningens scenografi är lekfull och färgstark.
– En utmaning har definitivt varit att få karaktärerna att lyfta, att stå ut från den färgglada omgivningen. För mig är det viktigt och alltid ett mål att alla i salongen ska få kontakt med skådespelarnas ögon och mimik, inte bara de första bänkraderna.
När maskörens tankar och idéer har fallit på plats och är samstämmiga med regissörens och kostymörens börjar en ny fas i processen.
– Nästa steg är att få min och skådespelarens analys av karaktären att sammanfalla. Dessutom kan idéerna ändras under repetitionstiden. Då först kommer allt till liv och jag ser helheten. Ytterligare något som jag måste ta hänsyn till är att masken förstås måste hålla en hel kväll. Om skådespelaren till exempel är mycket rörlig under föreställningen kräver det sitt.
Från idé till sista föreställning
Mask- och perukavdelningen är den enda avdelning på teatern som följer en uppsättning från idéstadiet till sista speldatumet. En maskör lägger vanligtvis mask på skådespelarna inför varje enskild föreställning ofta tillsammans med en eller flera kollegor.
I Herr Puntila och hans dräng Matti används 13 peruker och de ska alla tvättas, friseras, rullas och kammas innan skådespelaren kommer till sminklogen.
– Perukerna är naturalistiska och gjorda av äkta hår. Jag känner att jag har lyckats när publiken inte ser eller tänker på att det är peruker.
En koreografi bakom scen
Under föreställningen pågår ett febrilt arbete med passningar och byten. Det krävs ofta en hel koreografi bakom scen för att det ska fungera smidigt. Maskörer och kostymtekniker intar sina positioner och jobbar tillsammans. Tiden kan vara väldigt knapp innan skådespelarna ska in på scen igen.
– För mig är det en stor behållning att få arbeta med alla de olika faserna. Även efter premiären fortsätter föreställningen att utvecklas. Skådespelarna kanske ändrar sina steg något, justerar sina repliker och vi maskörer arbetar vidare med detaljer i maskeringarna. Det är det fina med teater, att allt verkligen händer här och nu.
På Göteborgs Stadsteater arbetar fem fastanställda maskörer och även extraanställda vid behov.
För den som vill utbilda sig till maskör finns bland annat en treårig kandidatutbildning i mask- och perukdesign på Stockholms Dramatiska Högskola.
Ann Waldeborn
Foto Peter Buchschatz
