Under andra hälften av 1700-talet utvecklas det tyska sångspelet. Singspiel är en typ av musikteater med avlägsna rötter i de medeltida mirakelspelen och med anknytning till engelsk balladopera, italiensk opera buffa och fransk opéra-comique. Ett sångspel innehåller förutom vokalt framförd musik (sånger, ballader, vokalensembler, arior m.m.) även talad dialog. Handlingen är ofta romantisk och med komiska inslag.
Wolfgang Amadeus Mozarts musikaliska inflytande var en bidragande faktor till sångspelets utveckling i Wien. Inhemska sångare stod inte högt i kurs vid det habsburgska hovet, (det skulle vara opera på italienska), men 1776 beslöt kejsar Josef II att Burgtheater skulle framföra även tyskspråkig repertoar. 1782 hade Mozarts Enleveringen ur seraljen premiär (librettot skrevs av preussaren Johann Gottlieb Stephanie d y) och blev en stor succé.
Trollflöjten komponeras när Mozart är trettiofem år. Librettot och beställningen står Emanuel Schikaneder för. Han är en mångsysslare, som skriver och skådespelar själv och han är direktör för en teater utanför Wien, Theater auf der Wieden. Samarbetet med Schikaneders trupp blir lyckosamt.
Urpremiären äger rum den 30 september 1791. Föreställningen blir efterhand omtalad och drar en stor och växande publik. Den sprids och översätts till andra språk. I Sverige uppförs Trollflöjten första gången 1812 på Kungliga Operan i Stockholm.
Stoffet i Trollflöjtens handling hämtas från en inhemsk tradition av folklustspel och från litteratur, baserad på tidens populära myter och sagor.
En prins Tamino får i uppdrag att rädda en prinsessa Pamina. Prinsessans mor Nattens Drottning ligger i fejd med Sarastro. Sarastro är en ond trollkarl eller en vis härskare, det beror på vem man frågar?
Väl framme vid Sarastros tempel måste Tamino utstå flera prövningar, dels för att vinna Paminas hand, men också för att visa sig värdig att bli en del av Sarastros förbund.
Teatern som Schikaneder drev var inte en hovteater. Innehållet behövde bereda plats för musikalisk och vokal briljans, men också för andra typer av hisnande upplevelser. Levande kameler på scen, hundratals statister, explosioner och brinnande hattar är exempel på effekter som Schikaneder använde på sin teater.
Lite extra allt, stora känslor - och komik. En fågelfångare Papageno, som inte klarar av de stränga prov som han - i egenskap av Taminos följeslagare - måste genomgå. Precis som publiken uppskattar han höga ideal, men tycker också att det är viktigt att bli bjuden på mat och dryck. Samt att någon, inte alltid så noga vem, håller av honom.
Vid uruppförandet i Wien spelade Schikaneder själv Papageno.
Rollen som Nattens drottning sjöngs av en tysk koloratursopran Josepha Weber. Nattens drottnings aria används ofta som exempel på musiktermen koloratur - ”en vokal-musikalisk melodiutsmyckning i form av virtuosa figureringar, löpningar och drillar”*. Hämndarian som den också ofta kallas, är faktiskt den komposition av Mozart som har skickats ut i rymden, för att eventuellt introducera vår planet jordens ljud och röster för ett annat solsystem… **
Josepha Weber var syster med Constanze Weber (gift med Mozart 1782), och också med Aloysia Weber, en annan skicklig sångerska som Mozart också komponerade musik till och som sjöng Donna Anna vid uruppförandet av hans opera Don Juan. Fyra år efter Mozarts död (i december samma år som Trollflöjten har sin urpremiär), ger sig Constanze och Aloysia Weber ut på konsertturné tillsammans.
Mozarts musik reser alltså vidare. Melodierna som nynnandes och visslades av hans samtida är om inte odödliga, så åtminstone på fortsatt färd genom universum. De fastnar, de är örongodis och löfte om människans förmåga till att skapa och uppleva svindlande skönhet. Samtidigt.
Sisela Lindblom, dramaturg
* Källa: Nationalencyklopedin
** Voyager Golden Record är två grammofonskivor som skickades ut i rymden med Nasas två rymdsonder Voyager 1 och Voyager 2, år 1977…
Läs mer om Trollflöjten.
