Som scenkonstregissör och skådespelarpedagog kände Malin B. Erikson länge att hon inte hade de rätta verktygen för att arbeta med intima scener. Hon bestämde sig för att förkovra sig i ämnet. Idag är hon en av Sveriges två kvalificerade intimitetskoordinatorer. Nu är hon på väg att avsluta sitt arbete med Tystnaden.
En intimitetskoordinator är som en stuntkoordinator fast man jobbar med intima scener. Det innebär dels att koreografera scenerna, dels att säkerställa att de genomförs på ett tryggt och säkert sätt.
– Tidigare i min roll som regissör visste jag inte riktigt hur jag skulle hantera de intima scenerna. Jag tog ofta ett eller till och med flera steg tillbaka i rädsla för att pusha skådespelarna för mycket.
Utbildade sig i England
Malin tog därför, för några år sedan kontakt med Ita O’Brian, pionjären på området och bad att få komma och studera hos henne i England.
– Väl där var det som allt kändes rätt och jag bestämde mig för att utbilda mig till intimitetskoordinator på Intimacy on Set, som Ita O’Brian driver. Sedan drygt två år arbetar jag som koordinator på heltid.
Tog konceptet med sig till Sverige
Malin tog med sig konceptet till Sverige och behovet är stort, och det växer.
– Det har ju inte funnits ett gemensamt ramverk för hur man ska arbeta med intima scener. Ibland har det förstås fungerat bra men emellanåt ganska dåligt. Det har på något sätt funnits en föreställning att om man är skådespelare så ska man automatiskt ställa upp på att göra intima scener.
Berättelsen är grunden
Grunden i koordinatorns arbete är vad den intima scenen ska berätta.
– Jag arbetar alltid nära regissören och hens vision och med den som grund kan jag utgå från skådespelarnas gränser och hur de sätter dem, på ett sätt som också kan fördjupa scenen.
När regissören någon gång har en idé som inte stämmer med vad skådespelarna känner sig bekväma med finner Malin en lösning.
– Jag har aldrig stött på några problem. Vi är ju kreativa människor och hittar alltid nya möjligheter och ofta blir det en bättre scen i slutändan. En skådespelare som känner sig obekväm gör ju inte heller ett bra jobb.
Alla skådespelare har olika behov
Arbetet påbörjas långt före det att repetitionerna startar.
– Jag läser manus och identifierar alla intima scener, från den allra minsta, som en smekning på låret till sexscener. Jag har en dialog med regissören för att förstå hur hen tänker kring de olika scenerna och sen bestämmer vi när jag ska vara involverad. Jag har alltid individuella samtal med skådespelarna innan vi träffas på teatern. Alla skådespelare har olika behov och erfarenhet, och en av mina största gåvor är kanske att känna av när jag behövs och när jag inte behövs.
Stor respekt för skådespelarnas integritet
Malin är sedan med under repetitionerna där koreografin skapas tillsammans med regissör och skådespelare.
– Vi gör först olika övningar som rör samtycke och personliga gränser. Jag har stor respekt för skådespelarnas integritet. Och när vi väl börjar jobba med själva scenen finns det alltid utrymme för justeringar. Jag tittar också på sådant som att det är säkert och tryggt och till exempel finns möjlighet till ombyte nära scenen, om det behövs. Jag upplever att skådespelarna tycker att det är roligt att arbeta på det här sättet, att kunna gestalta scener på ett intressant sätt, på deras egna premisser.
Tystnaden först ut efter pandemin
Snart har Malin avslutat sitt arbete med Tystnaden.
– Tystnaden är första teaterproduktionen jag jobbar med efter pandemin. Det är fantastiskt fint att Göteborgs Stadsteater och Pontus Stenshäll (konstnärlig ledare, reds anm) insåg behovet och bestämde sig för att ta in en intimitetskoordinator. Det har varit ett jätteroligt arbete med extra utmaningar som millimeterexakt teknik och en snurrande scen att ta hänsyn till. Men det som ser ut att vara något som händer i stunden är egentligen väldigt genomtänkt och vältränat med en koreografi, som är nedskriven steg för steg.
Tystnaden hade urpremiär 5 november 2021 på Göteborgs Stadsteater. Spelas på nytt 27 och 28 december 2022 Göteborgs Stadsteater. Under våren 2023 kommer uppsättningen att turnera i Europa. Produktionen ingår i det europeiska teaterprojektet Prospero Extended Theatre vilket är medfinansierat av EU-programmet Kreativa Europa.
Text: Ann Waldeborn
Foto: Jonas Kündig
