Mary Godwin, senare författaren Mary Shelley, föddes i London 1797 och växte upp i ett litterärt och intellektuellt hem. Böckerna var redan från början en stor del av hennes värld.
Hennes mamma Mary Wollstonecraft är än idag en ikonisk förgrundsfigur inom feminismen, inte minst genom sin bok Till försvar för kvinnans rättigheter. I den riktas skarp kritik mot den då rådande idén att kvinnor ska uppfostras till att tjäna mannen. I stället menar Wollstonecraft att kvinnor är intellektuella och rationella och bör vara männens kamrater snarare än underordnade.
Mary Shelleys pappa William Godwin räknas som en av anarkismens grundare och skrev bland annat Om politisk rättvisa. När Wollstonecraft träffade Godwin hade hon redan en utomäktenskaplig dotter från en tidigare relation – något som på den här tiden var en stor skandal. Ingen av dem var någon stor förespråkare för äktenskap, men när det stod klart att de väntade barn gifte de sig. De båda filosofernas radikala livsstil gjorde dem till på en gång intellektuella giganter och sociala provokatörer. I samband med dottern Marys födelse insjuknade Wollstonecraft i barnsängsfeber och dog kort därpå.
Den nyfödda dottern fick sitt namn Mary efter sin mor. Efter hustruns död hade William Godwin två små flickor att ta hand om: Fanny, tre och ett halv år och Mary, bara 11 dagar gammal. Några år senare gifte han om sig med en granne, Jane Clairmont, som också hon hade barn sedan tidigare. Tillsammans med sin nya hustru öppnade Godwin en barnbokhandel, där han gav själv ut flera titlar och de båda blev etablerade redaktörer för pedagogiska och filosofiska böcker för unga.
En annan författare och social provokatör var den unge adelsmannen Percy Bysshe Shelley. Han kom från en rik och väl ansedd släkt, men var familjens svarta får med radikala åsikter och vild livsstil. Som nittonåring blev han relegerad från Oxford efter att ha förespråkat ateism och rymde då med 16-åriga Harriet Westbrooke som han gifte sig med. Politiskt var Shelley inspirerad av William Godwin, som han sökte upp och började umgås med. Där mötte han Godwins döttrar och inledde en relation med Mary. Kort därpå, när Mary var 16 år och Percy 21, rymde de tillsammans till Frankrike. Med sig hade de Marys 15-åriga styvsyster Claire.
Mary beskrivs av såväl andra som sig själv som beläst, intellektuell och äventyrslysten. Hon var starkt påverkad av båda sina föräldrars frihetsfilosofier, samtidigt som hon gjorde tydligt i relation till sin far och styvmor att hon tänkte gå sin egen väg.
Sommaren 1816 befann sig Mary, Percy och Claire i Genève, dit de var inbjudna av Lord Byron, en annan brittisk författare som hade gått i skandal-exil. Det var här, under en novelltävling vännerna emellan, som den då 19-åriga Mary fick idén till berättelsen om vetenskapsmannen Frankenstein och hans monster. Med hjälp av elektriciteten från en blixt lyckas han få liv i en varelse, som är sammansatt av döda människors kroppsdelar. Skrämd över vad han har åstadkommit flyr Frankenstein och överger monstret, varpå monstret ger sig ut i världen på jakt efter närhet och - när närheten förvägras honom - hämnd.
Senare samma år tog Percy Shelleys hustru Harriet livet av sig genom att dränka sig i sjön Serpentine i Hyde Park i London. Bara några veckor därpå gifte sig Mary med Percy och hon fick namnet Mary Shelley.
Berättelsen om Frankenstein och hans monster publicerades 1818 och har kommit att bli ett viktigt verk i litteraturhistorien. Det är en roman som använder sig av, men frångår, upplysningens tro på vetenskap och förnuft. I stället är den med och banar väg för romantiken, där de starka känslorna och psyket är den mänskliga tillvarons kärna. Frankenstein räknas också som världens första science fiction-roman. Den är på en gång en kritik mot vetenskapsivern och industrialismen och en djupt existentiell berättelse om människans behov av samvaro och erkännande.
Bild Wikimedia Commons
