En introduktion till föreställningen Mordet på Marat, av dramaturg Anna Berg. Välj själv om du vill läsa eller lyssna!
Lyssna till introduktionen på Soundcloud, ca 8 minuter.
Inledningen till våra introduktioner görs av skådespelaren Carina Boberg, mångårig och älskad medarbetare på Göteborgs Stadsteater.
Mordet på Marat är skriven av Peter Weiss - och Göteborgs Stadsteaters uppsättning av pjäsen är regisserad av Jan Klata.
Jag heter Anna Berg och är föreställningens dramaturg.
Peter Weiss var en svensk-tysk bildkonstnär, filmare och författare som föddes i Tyskland 1916. Under 30-talet flyttade familjen på grund av arbete till England och sedan vidare till Tjeckoslovakien. 1938 fick nazisterna fäste i Tjeckoslovakien och Peter Weiss fick vid den här tiden, som ung vuxen, veta att hans far var född jude, men hade konverterat i unga år. Familjen kunde nu, tack vare att pappan fick arbete som chef inom textilindustrin i Alingsås, flytta till Sverige.
Peter Weiss stannade kvar i Prag för att fullfölja sina studier, men förlorade sitt tjeckiska medborgarskap 1939 och flyttade då efter familjen till Alingsås. Han blev svensk medborgare efter kriget 1946.
Konstnärligt arbetade Peter Weiss främst som målare och filmare under 1940-talet, men han fick under femtiotalet också sina texter utgivna. Det politiska intresset kom egentligen först på 1960-talet och det stora genombrottet fick han som dramatiker med pjäsen Mordet på Marat, eller ”Jean Paul Marat, förföljd och mördad, så som det framställs av patienterna på hospitalet Charenton under ledning av herr de Sade”, som är pjäsens egentliga titel. Utomlands är pjäsen mer känd som kort och gott Marat/Sade.
Pjäsen skrevs på tyska och hade premiär 1964 på Schillertheater i Väst-Berlin i regi av den polske regissören Konrad Swinarski och med scenografi och kostymer av Gunilla Palmstierna-Weiss. Samma år sattes pjäsen upp i London på Royal Shakespeare Company, då i regi av Peter Brook, men också här med Gunilla Palmstierna-Weiss som scenograf och kostymör. Den uppsättningen gick senare upp på Broadway och vann 1966 Tony Award för bästa pjäs, bästa regi och bästa kostym. 1967 regisserade Peter Brook också en filmad version, baserad på denna teateruppsättning.
Den svenska premiären av Mordet på Marat ägde rum på Dramaten 1965 i regi av Frank Sundström. Även vid den svenska uppsättningen stod Gunilla Palmstierna-Weiss för kostym och scenografi.
I pjäsen Mordet på Marat hälsas vi i publiken välkomna till hospitalet Charenton i Paris. Året är 1808 och Napoleon regerar sedan några år i Frankrike. Det har då gått nitton år sedan stormningen av Bastillen och femton år sedan Jean Paul Marat, en av den franska revolutionens förgrundsgestalter, mördades hemma i sitt badkar av den politiska motståndaren Charlotte Corday.
På hospitalet, där pjäsen utspelar sig, har direktören låtit en av de intagna patienterna, Markis de Sade, skriva och regissera en pjäs om den franska revolutionen – och den ska patienterna nu framföra. ”Mordet på Marat” är alltså en pjäs i pjäsen, där de Sade är den enda som spelar sig själv, medan övriga patienter spelar avrättade eller fängslade revolutionärer. Med sin föreställning iscensätter de Sade ett samtal med den nu mördade Marat, en intellektuell kamp – om frihet, om civilisationen och om människans natur.
Göteborgs Stadsteaters uppsättning av Mordet på Marat är regisserad av den polske regissören Jan Klata, en av Europas just nu mest aktuella och eftertraktade scenkonstnärer. Hans uppsättningar är ofta visuellt formstarka - moderna tolkningar av klassiker, som skjuter rakt in i samtidens politiska frågor. Av regeringsmakten i Polen anses Jan Klata vara kontroversiell. 2013 - 2017 var han konstnärlig ledare för den anrika nationalscenen Narodowy Stary Teatr i Krakow, men det polska kulturministeriet lät byta ut honom, eftersom han inte ansågs vara tillräckligt ”nationell”. Jan Klata har med sina föreställningar och i andra sammanhang uttalat sig kritiskt om statens kontroll över kulturen, vilket har gjort det svårt för honom att arbeta i hemlandet.
I uppsättningens polska konstnärliga team finns även Mirek Kascmarek som gjort scenografi, kostym och ljusdesign, koreografen Maćko Prusack och videodesigner Natan Berkowich.
För maskdesign svarar Marina Ritvall och musiken är komponerad av Christoffer Berg och Tora Vinter.
I uppsättningsarbetet märks collaget som en återkommande röd tråd. Med plockade utvalda detaljer bildas nya helheter och sammanhang. Kanske kan man i det läsa in något om historiens upprepningar - eller kanske snarare vår tendens att plocka ut den essens vi själva önskar och skapa våra egna sanningar?
Välkomna till Mordet på Marat!
