Jag undrade först hur det skulle gå att göra teater av Karin Boyes texter. Det kändes så heligt. Men jag har kapitulerat. Texterna är fantastiska och att någon bara kan få ur sig så mycket känslor. Det är komplicerat men ändå lätt att förstå. Hennes sinnevärld verkar ha varit helt enastående. Fascinerande.
När man jobbar med teater är det också alltid intressant att fundera över varför människor gör som de gör. Varför tog hon sitt liv? Eller gjorde hon det?
