När en förvaltning eller bolag inom Göteborgs Stad bygger nytt, bygger om eller bygger till, avsätts alltid en procent av den totala byggkostnaden till en konstgestaltning. Nu står det klart att konstnären Liva Isakson Lundin kommer att gestalta den nya ingången till Lilla Scen.
Den så kallade enprocentsregeln är ett krav inom Göteborgs Stad sedan 2013. Regeln har tillämpats i Sverige sedan 30-talet och är ett politiskt verktyg för att skapa ett ekonomiskt utrymme för konsten och konstnärerna i samhällsplaneringen och byggandet av offentliga miljöer. Enligt regeln ska konstnären vara yrkesverksam och det som eftersöks är ett konstnärskap, snarare än ett konstverk.
– Konstgestaltningen ska tas fram utifrån platsen och dess sammanhang. Det ska vara en konstnär som arbetar utifrån kontexten och tar hänsyn till de sociala relationer och verksamheten som pågår där, förklarar Angelica Olsson, intendent för konstsamlingen på Göteborg Konst, kulturförvaltningen i Göteborgs Stad.
Göteborg Konst leder processen för att hitta rätt konstnär för uppdraget. En förstudie görs alltid om den specifika platsen – var är det vi befinner oss och vad behöver vi veta om platsen? Förstudien om Göteborgs Stadsteater kunde konstatera att byggnaden, ritad av arkitekten Carl Bergsten och färdigställd 1934 mitt i brytningstiden mellan 20-talets klassicism och modernismen, har mycket höga kulturhistoriska värden. Den tar också fasta på teaterns identitet som modig och att man genom historien genom sin repertoar tagit ställning i politiska frågor, till exempel under andra världskriget då man visade sitt motstånd mot nazismen bland annat genom att spela Vilhelm Mobergs Rid i natt, utan att förändra eller anpassa texten. Något som ledde till förstudiens slutsats att utlysa mod som tema för den nya konstgestaltningen.
Trapphuset i genomskärning, bakgrund gjord av AIX Arkitekter.
När nu teaterhuset på Götaplatsen renoveras har vi alltså att göra med en plats som inte bara ett arkitektoniskt värde, den är också byggnadsminnesförklarad och hyser en konstnärlig verksamhet med allt vad det innebär.
Utrymmet som är påtänkt för konstgestaltningen är däremot inte på plats än – den nya ingången från biljetthallen till Lilla Scen, och vidare till den nya restaurangen, håller på att byggas i detta nu. Liva Isakson Lundin, vars skissförslag Trådarna nu är upphandlat och klart, har alltså fått göra ett förslag till en plats som inte ännu finns.
Bild från Liva Isakson Lundins skissförslag.
Trådarna är en installation av koppartrådar som fästs med skruvklamrar som i olika former kryper längs med väggarna och stannar upp i olika typer av trassel och kluster längs vägen genom trapphuset. Koppartråd är ett nytt material för Liva Isakson Lundin, som tidigare arbetat mycket med olika typer av metall.
– Jag tycker det är så vackert och spännande, säger hon. Finns en koppling till kroppen också: vi behöver koppar för att överleva, den hjälper oss att skapa röda blodkroppar som fraktar syre till cellerna.
Bild från Liva Isakson Lundins skissförslag.
Namnet anspelar på kroppens nervtrådar, och ordet nerv kom tidigt till Liva Isakson Lundin i processen: ett ord som hon direkt kopplade ihop med konstnärskapets tema mod – nerven i scenkonsten, nerven i stunden strax innan en teaterföreställning. Tillsammans blir koppartrådarna i installationen till teaterns nervsystem, och trådarnas rörelse och adrenalin tar form som skulpturer.
– Jag har tänkt på teatern som en kropp, där trådarna väver samman dess olika delar. Trådar eller tentakler som leder inåt, förändras och växer ut igen. Konstnärligt arbete som i att förmedla en idé, tanke, känsla så precist det går. Modet i att komma så nära, in under huden. Jag insåg själv under processens gång hur inspirerad jag har varit av scenkonst i min egen konst. Det är något med det där ögonblickliga som jag tycker är väldigt spännande, säger Liva Isakson Lundin.
Trådarna installeras i teaterhuset på Götaplatsen under juni månad.
Läs mer om ombyggnaden här!
