Annie träffar Pascal. Rachida träffar Liam. I Du är min nu får vi följa två par från den spirande förälskelsen till dess att kärleken övergår till svek och raseri, förnekelse, grymhet och förtvivlan. Den franske skådespelaren och regissören Gérard Watkins har tagit med sig sin egen pjäs om fysiskt och psykiskt våld i nära relationer till Studion på Göteborgs Stadsteater.
Scenes de violence conjugale, som pjäsen heter i original, hade premiär i Frankrike 2013. Allt startade ett par år tidigare i samband med den så kallade Strauss-Kahn-skandalen där IMF-chefen Dominique Strauss-Kahn anklagades för att ha försökt våldta en hotellstäderska i New York.
– Jag blev verkligen chockad över reaktionerna. Det var många, inte minst i media, som ställde sig på förövarens sida, säger Gérard.
En mängd research
Han började fundera på om det skulle gå att sätta upp en pjäs som tog upp och synliggjorde mäns våld mot kvinnor.
– Vid den tiden fanns det definitivt inga pjäser, eller filmer för den delen, som handlade om våld i nära relationer. Trots att det är så vanligt och alltid har funnits. Men jag behövde hjälp på vägen och dessutom göra ett stort researcharbete.
Sagt och gjort. Gerard organiserade workshops och samtal med forskare, socialarbetare med flera för att komma vidare.
– Vi pratade med såväl kommunalråd som förskollärare, och andra, som verkligen försökt sätta ljus på och kämpa mot våldet. Och så arbetade jag med mina skådespelare i Perdita Ensemble där vi tillsammans lade grunden till pjäsen.
Motstånd och rädsla
Gérard upplevde ett motstånd från flera håll och tveksamheter inför projektet. Men 2013 gick pjäsen till premiär och har sedan dess med framgång spelats på flera platser i Frankrike samt i Polen och Italien. Via Göteborgs Stadsteaters skådespelare Johan Gry, som också engagerat sig mot mäns våld, kom så såväl regissör som pjäs till Göteborg.
Nu har repetitionerna pågått i snart en månad och sedan en vecka tillbaka repeteras det i scenografin på scen.
– Jag jobbar med fantastiska skådespelare. Jag ger dem frihet i agerandet men ser och hör också när de har rätt energi och betoning i sina repliker, och så diskuterar vi varje scen, säger Gérard, med tanke på att inte förstå svenska.
Skillnader men också likheter
Det är inte bara språket som skiljer. Det skiljer också en del mellan de båda ländernas traditioner och kultur.
– Det är klart att det finns skillnader men vi har försökt hitta vägar för att hantera dessa under arbetets gång. Men det finns också en hel del likheter. Och det handlar inte bara om fysiskt våld utan även om psykiskt, ekonomiskt och så vidare.
Teatern en fantastisk plats för att prata om kärlek
Handlingen i Du är min nu är tredelad. Första delen handlar om förälskelsen, de inledande mötena. Allt känns ljust och hoppfullt. Men sedan smyger de sig på, varningstecknen och det fruktansvärda utvecklas, på olika sätt för de två paren. Del tre handlar om vägen ut, mot friheten.
– Jag tror verkligen att vi med teater kan kommunicera, utbilda och bidra till att stoppa våldet. Teatern är också en fantastisk plats för att prata om kärlek och relationer. Och jag skulle aldrig ens överväga att sätta upp en pjäs om våld utan att visa på möjligheterna att komma ur det.
Musiken – en kommentar
De två paren spelas av Hannah Alem Davidson, Johan Hafezi, Johan Gry och Caroline Söderström. På scen är också Karin de Frumerie med sin saxofon.
– Musiken fungerar som ett slags kommentarer, en följeslagare till musiken på insidan, säger Gérard Watkins, som förutom regissör även är skådespelare, och musiker med eget band.
Läs mer om Gérard Watkins här.
Läs mer om föreställningen här.
Lördagen den 25 mars arrangerar Stadsteatern en temaeftermiddag om mäns våld mot kvinnor. För information, se här.
Foto: Jonas Kündig.
