Drama/Klassiker

Här pågår diskussionen om kanon och teaterkonsten...

Dramatikers dagbok

2008 var året när dramatikern Lars Norén lät publicera första delen av En dramatikers dagbok, 1680 tätskrivna sidor, en slags djävulsk medvetandefresk. Teaterrummet låter sig gärna inspireras och hoppas framöver kunna presentera fler dramatikers dagböcker...

Dramaturgier

Film och teater

Karantänen

Konstnärlig forskning

Liten kulturpolitisk katekes

Med en blinkning till Strindbergs Liten katekes för underklassen har Teaterrummet bett ett antal scenkonstnärer tolka olika kulturpolitiska termer. Aina Florin från redaktionen kommer att stå för de mer faktaorienterade ordförklaringarna.

Poesi

Resten av teatern...

Teaterrummets intervjuserie ”Resten av teatern…”. Här vill vi presentera längre intervjuer med företrädare för olika yrkesgrupper som arbetar runt en teaterföreställning. En undersökande skildring av teaterarbetarnas specifika yrkeskunnande, ofta traditionstyngt, ofta i förändring.

Rådande ordningar

Scenkonstkritiken

Genom digitaliseringen av medierna har scenkonstkritiken förändrats. Har media på så vis fått större betydelse för scenkonsten? Går teknikutvecklingen – det är vi rätt många som hoppas – ständigt framåt? I ena vågskålen de krympande redaktionerna på papperstidningarna, avsaknaden av redaktionell fördjupning, i den andra en enorm klottervägg med obegränsat utrymme där det klickas och delas och där texter och samtal kan svälla och växa och där förut svåråtkomliga källor och referenser kan göras tillgängliga för alla. Med en avstannad klick-debatt i minnet, vill Teaterrummet ta nya tag – och diskutera kritik!

Skåpmat

SKÅPMATEN - i serien skåpmaten presenterar vi programtexter och annat intressant som tillkommit i arbetet med teaterns ordinarie repertoar men också äldre publicerade programtexter. Vi ser framemot att på det viset kunna göra fler intressanta texter om teater och scenkonst tillgängliga på nätet framöver.

Teatermatriarkerna

Vad vill Publiken?

Verkligheten

Verkligheten är överskattad när det kommer till att skildra tillvaron.
En kråka går på en väg eller var det en snorkråka?
Så där kan man hålla på.
Och det gör författare. Och konstnärer. Och teaterarbetare.

Men teaterarbetare förknippar ofta verklighet med att deras konst uppstår i ett nu. Och i ett möte. Med en publik.

Hur svårt är det inte att kväll efter kväll återupprepa ett nu.

Och vad vill den där publiken? Vill den bara titta? Eller vill den verkligen mötas. Annars är det ju hemskt.

Sisela Lindblom, red.